Dagens... eller kanske veckans goda gärning

Utmaningen från skolan denna veckan var ju att baka en tårta (eller liknande) och gåt till en granne och bjuda på...
Så, det är vad jag gjorde nu i eftermiddag. Jag har bakat en kladdkaka, vispade lite grädda och hällde lite florsocker över som dinglade ner och la sig som ett vitt tunnt täcke över den annars bruna kladdkakan.
Medans formen svalnade lite läste jag på till provet vi har imorn, Per-Olof som vi haft några dagar nu i ämnet biblisk ekonomi där han tar upp frågor som Var Jesus fattig, eller var han kanske rik.... Hur pengar kan ge begär, men samtidigt att Jesus vill att vi ska ha det bra. Intresant må jag säga, jag hoppas att provet ska gå bra... ska läsa på lite sen igen.
När kakan svalnat blev det dags för att gå till en granne... som sagt. Redan i måndags blev vi informerade om torsdagens "outreach"... jag måste säga att det tog dessa dagarna för att samla krafter och intala mig själv att jag faktiskt vågar gå till en främmande granne och hälsa på. Wa, sjukt onaturligt måste jag säga. Men i alla fall... jag gick... funderade en stund på att skita i det (vi är ju trots allt inte tvingade). Men jag gick i alla fall... jag plingade på i, det tog en stund innan dom öppnade.
Efter några sekunder, som kändes som en halv evighet... jag hade hunnit springa och gömma mig. Men då öppnade en medelåders man dörren, ganska kraftigt byggd med en tröja som det stog vältränad på.... hm han skulle nog kunna slå ner mig ja. haha, men han var trevlig och kvinnan som bor i lägenheten tittade fram. Jag förklarade att jag var nyinflyttade och ville bjuda på en kaka m.m... dom blev glada "åå, nya grannar" utbrast han och förklarade att dom bara var på besök och att det endast var damen som bodde där. Jag pratade med damen en stnd och hon sa att hon hade sett mig utanför men att man aldrig hälsar på varandra m.m... jag sa att jag skulle komma förbi och hämta formen någon dag. Jag fick en kram och sen sa vi hejdå.
Det var ganska smärtsamt måste jag säga... tanken var ju att man skulle bjuda in sig och prata en stund. Men jag kände att jag inte riktigt kunde det när hon hade främmat och så. Men jag har ju en anledning till att gå dit igen, måte ju få tillbaka formen. haha...
Härligt när man gör saker man egentligen inte vågar...
Jag sickar vidare min utmaning och utmanar alla er nyinflyttade och er som inte är nyinlfyttade... är du nyinflyttad gå och hälsa på grannarna. Är du inte nyinflyttad är det la på tiden att du bakar en kaka och hälsar på? ^^, haha...

Nu ska jag åka till Ellen... hon som heter Agemo i efternamn.



Hej så länge!
/Erica

Kommentarer
Postat av: therese

WOW Erica!! Jag är grymt imponerad av dig =)

Kärlek och glädje från "framsidan"


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback