.

Tänk att ibland är man så trög i skallen att det tar en halvtimme att räkna några pengar rätt, tänk att just när jag och Anna stänger butiken själva stämmer inte kassan... Tänk att vi hade den turen att kassan var fel åt rätt håll, det var ungefär tvåhundra kronor för mycket. Tänk att vi faktiskt sålde väldigt bra idag... till skillnad från igår i alla fall, mer än det dubbla...
Tänk hur sjukt trött man kan bli en fredagkväll när man sovit, gått till skolan, jobbat, åkt hem, lagat mat och gjort matlåda, såvit, gått till skolan osv. i en hel vecka...
Men det känns väldigt väldigt skönt med jobb, tänk hur underbart att kunna betala sina räkningar utan att behöva låna pengar eller skjuta upp det så man får en massa påminnelser. Tänk att få efter en vecka med maaassa undervisning, sjukt mycket nya intryck på jobbet och massa nya människor som kommit in i mitt liv... tänk att efter en sån vecka få krypa ner i sängen och sova... sova ända till klockan tio... wonerfuuuul! :)





Sov Gott!
/Erica

Jag vet inte riktig vart jag ska börja... Men vi kan börja med skolan, det är ju den som kommer först på dagen.
Idag var en väldigt bra dag, som vanligt i skolan. Sven Bengtsson undervisade i ständigt växande tro och pratade om två olika sorters tro och om hopp och kärlek, massa bra. Men det är för långt för att kunna återberätta det här. Du får helt enkelt börja på skolan för att höra det själv. hehe.
Föresten så var det bra undervisning igår också... om biblisk ekonomi, sjukt spännande hur kristna värderingar får företag och till och med länder att förändras till något väldigt bra. A den undervisningen är inte heller så lätt att återberätta ,så jag tänker inte försöka göra det heller.

Så... till jobbet. Igår åkte jag till Village för att snacka lite med dom. För er som följt med i bloggen lite så har jag haft ett jobb på gång där i ett tag, men inte riktigt fått något riktigt beslut.
Jag åkte dit och snacka med dom, dom ville jag skulle börja redan idag. Coolt... när jag åkte pendeln till sthlm satt jag och funderade på hur jag ska få ihop pengar denna månaden, lite oroligt må jag säga. Men nån timme senare när jag sitter på pendeln på vägen hem är jag lättad och väldigt glad över att så fort fått jobb och behöer inte oroa mig för pengar. Härligt.
Det är både spännande och roligt att byta från en Village butik till en annan Village butik måste jag säga. Mycket är annorlunda och jag ser fram emot att komma till jobbet imorn, nej jag ser fram emot att gå till jobbet hela hösten. Finns mycket att sätta mina kliande fingrar i, toppen...

Nu ska jag göra en matlåda till imorn... sen ska jag försöka gå och lägga mig i tid.
Den här veckan jobbar jag till sju fyra dagar i rad... vilket betyder att jag åker hemmifrån halv åtta och kommer hem halv 9... inte så mycket fritid med andra ord.

Sammanfattningsvis så är livet på topp, skolan är toppen och jobbet är toppen... Dessutom har jag åttioåtta nya klasskompisar att lära känna, eller a minus jag då och Daniel och Erik...
Kommer bli en spännande höst... Den mest spännande hösten i mitt liv tror jag faktiskt.


/Erica

Låt mig säga så här... den här låten har spelats minst 50 gånger denna helgen, och då skojar jag inte med dig.
Jag och Ellen har veeerkligen fått den på hjärnan och kanske till och med planerar en dans till den.





Million dollar man - Kutless

He's a million dollar man
He's got everything he wanted
But now what he wants is what he had
But he threw it all away
For a life filled with cars and rings and everything that money can bring


/Erica

Idag behöver jag nog inte ens blogga... Det räcker nog med att säga en gamal vanlig filmkväll. Eller? Det var som det brukar vara. Det enda som inte var som det brukar var att vi var hos Ellen (trevligt), vi åt popcorn istället för chips, vi kollade bara på en film och åkte hem vid ett. haha... men trevligt var det i alla fall. För alla er som varit med på en hemma-hos-hurtigs-filmkväll vet vad en vanlig filmkväll är, och det var mins lika trevligt.
Förövrigt har jag varit hos Ellen nästan hela dagen. Förutom den stunden när vi var i kyrkan, det var den där pastorn jag berättade om igår. Han som är vit och kommer från sydafrika... trevligt.

Och vilket tråkigt inlägg, men det är bara för att uppdatera.

På tal om ingenting så blir det troligtvis inget jobb på JC, men man kan ju alltid fortsätta hoppas!
Ska i alla fall gå och prata med dom på Village på måndag, så får vi se hur mycket det blir till jobb där.

På måndag ska jag nog även ta med mig datorn till skolan och anteckna med istället för mitt fina anteckningsblock jag har fått. Så får vi se hur det blir.



/Erica

I förra inlägget skrev jag om våra regler och att jag tycker det är bra med regler. Men när det just kommer till mig. Och när det är så att det är jag som är så dr ugefär tio minuter sen och tycker dom kan släppa in mig, jag är ju trots allt ganska bra på att smyga. Men nej, regler är regler och till för att följas, inte sant?
Jag och Ante skulle som vanligt halv åtta imorse åka till skolan/jobbet. När vi kommer ner till parkeringen öppnas inte bilen. Ante trycker på knappen igen, inget händer. NEEEJ (typ bara så som han kan utrycka ett nej) skriver ante och säger att batteriet är urladdat. För att ge er lite information så är det så att bilen kan ibland (nästan alltid) leva sitt eget liv. Och när man låser bilen så blinkar den till (normalt!). Men sen fortsätter vänster blinkers att fortsätta lysa (inte lika normalt). VIlket medföljer att man måste låsa upp och låsa igen, då kan den slockna om man har tur.
Jag vet inte riktigt varför, men Ante glömde nog kolla detta igår kväll när han kom hem. Så... bilen har lyst hela natten och batteriet var urladdat. Vad gör vi nu? Okej vi var i tid, men inte tillräckligt för att gå till skolan/jobbet. För övrigt skulle jag aldrig få för mig att gå, på tok för långt. Jag skulle ioförsig kunna ta nästa buss. Men då kunde jag ju inte hjälpa Ante, right?
Så han instruerade mig i hur jag skulle vrida ratten, koppla och gasa m.m.... sen började vi putta ut bilen från parkeringen och Ante puttade  bilen samtidigt som jag gjorde allt han sagt åt mig. Vi provade en gång, gick inte. Nu bytte vi plats, jag puttade Ante satt framför ratten. Inget hände, då, ja då kom Markus (heter han va?) och hjälpte iss. VI puttade tillbaka bilen lite för att ännu en gång kunna springa igång bilen. Men nej inget hände. Markus körde fram sin bil för att föra över lite strömm till oss.  Men då kom han på att han inte hade några startkablar. typiskt!
Men vi puttade in bilen snätt över några parkeringsplatser i hopp om att inte få parkeringsböter (dom är sjukt snabba på det här, dessutom stod vi över tre förhyrda platser). Jag satt kvar i bilen medans killarna åkta snabbt ner till statoil och köpte startkablar. Väl tillbaka fixade sig allt. Dom kopplade, jag kollade på och försökte lära mig i fall att det skulle hända mig nån gång när jag har bilen.
Klockan fem över åtta var bilen igång och vi var på väg. Ante försökte få tag i sitt jobb (eftersom han börjat nytt jobbi veckan, inte så bra att komma sent) och jag insåg att jag inte skulle komma i tid. Vilket medföljer att jag får sitta utanför lektionssalen och vänta medans dom andra hade tråkigt innanför.
När Ante släppte av mig bad han om ursäkt för att jag kom sent till skolan, men sa att det var trevligt att umgås med mig i en stund, haha.
Som tur var, så var det en annan tjej som försovit sig så jag satt inte ensam i en timme och väntade.
Så det var min början på den här dagen, inte så bra kanske. Men måste ändå säga att den fortsatt bättre. Och nu är Ellen, the Agemo på väg hit och vi ska mysa. Jag har lust att gå och köpa lite godis, det är ju trots allt fredag.

Ikväll är det något möte med någon pastor från... hm om det var Afrika eller något. haha, han ska tydligen vara rolig och inspirerande i alla fall.

Hej så länge!
/Erica

Ja... nu sitter jag här. Två dagar i skolan har gått och jag är helt full av information. Precis som alla andra skolor finns det massa regler att följa. Man får tex inte komma en minut försent till lektionen, ajdå på gymnasiet, i min klass, där var vi ganska slappa och droppade in under lektionerna lite när vi kände för det skulle man kunna säga. Vi tar ett exepmel, på samhällskunskapslektionen på tisdag morgon som var två timmar och tio minuter (något sånt om jag inte mins helt fel). Under denna lektionen kom till att börja med läraren alltid 5-10 min försent (om han kom alls)... sen började det. Vi brukade vara så där kanske tio stycken när lektionen började och när den var slut hade vi på någon konstigt sätt fyllt klassrummet. Det får nog bli slut på det nu. haha. Fast jag måste ändå säga att det är bra att komma i tid, har man en lektion och läraren föreläser om något spännande ämne så vill man inte bli avbruten av folk som droppar in.
Igår var det tokmycket information hela dagen, som avslutades med en trevlig fest/middag. Idag var det en så att säga vanlig skoldag. Började 8.00 och slutade 12.00. Idag var det Johannes Amritzer som undervisade, alltid lika spännande och roligt att höra hans livsberättelser.

Nu sitter jag här i soffan, lyckades få skjuts av en trevig dam från kyrkan. Gick förbi affären och köpte mjölk och bröd (fanns inte så mycket av de till frukost idag). Hade tänk ta tag i disken och laga lite mat. Men jag vet inte vad jag ska hitta på. Pluss att jag är sjuukt trött. Inte alls van vid att gå upp så här tidigt på mornarna. Klockan ringde för övrigt 06.15.

Föresten! När jag kom hem låg det som vanligt post på mattan innanför dörren. Idag var det post till mig, visserligen stod det aviserat till Andreas. Men jag visste att det var till mig. Mamma har hittat min borttappade iPod som pappa så snällt skickat upp till mig på posten! :)

Nä nu ska jag fixa något att äta.
Sen ska jag nog ta cykeln bort till bananen (studentboende) där gaanska måna av mina klasskompisar bor.


/Erica

Lite uppdatering här va... :)
Tänk så mycket man kan uppleva på en lite cykeltur, tänkt. Vi gav oss ut för att kolla in den lilla staden Märsta, min lilla blå, Eriks rödaräser och Daniels svartamonster. Ner för backarna, över bron, förbi bananen och vipps var vi i centrum. Vi letade efter en frisörsalong, och se där hittade vi den. Daniel skulle fixa håret, se där vi kom in snabbt och smidigt. Satt och väntade några minuter sen var det Daniels tur. Han passade till pch med på att färga det lite, fint blev det i alla fall. Bra att någon testar frisörerna åt mig, jag är lte kräsen må jag säga. haha.
Under tiden tog jag och Erik oss en liten tur för att leta upp någonstans vi kunde köpa SLkort (pendelkort)... men det gick inte lika bra. Men!... vi sprang på ÖB där det shoppades loss till och med tre gånger. Vi träffade på Anders, han köpte små klisterlappar. Och Erik köpte sig massa bra att ha saker, till och med ett ljus. Det har ju inte ens jag köpt än.
När vi var färdiga där tog vi oss cyklarna och cyklade vidare till stationen, där fann vi pressbyrån och köpta våra SLkort så vi kan ta bussen till skolan imorn.
Sen drog vi hem till Daniel och Erik i bananen, det börjar röra sig i det lilla huset. För två dagar sedan var det nästan tomt med folk, nu var det folk över allt. Trevligt trevligt.

Fick ett samtal från Village, jag ska dit på Måndag och prata lite... :)

Imorgon börjar skolan, vi får sovmorgon till 9... det blir fint. Bussen går 08.15 inte så bra att missa första dagen.
Så nu ska jag gå och sova.


/Erica

Så... då var jag utflyttad från Veddige och inflyttad i Märsta. Än så länge känns det som om jag är på besök. Tanken slår mig gång på gång att jag kommer stanna här i ett tag... närmare sagt i ett år. Skummt må jag säga!
Idag kom Erik och Daniel på besök, jag bjöd på mat (exklusiv falukorv med snabbmackaroner, dedu!). Vi kollade på 8Mile, Erik satt vid min dator och Daniel somnade... så det var nog mer eller mindre jag som kollade på filmen, haha.
Sen blev det en sväng till ikea, införskaffade en persienn till mitt rum. Det var väldigt bra med persienner för då kan man sova ifred på dagarna. Köpte även två kuddfudral (vita) och lite galjar att hänga i min garderob. Bra blev det, men kunde inte hänga upp persiennen, vi har inga skruvar. Detta ska fixas imorn, får bli en fixardag.

På onsdag börjar skolan, det är ju ändå den vi kommit hit för. Hehe, jo spännande ska det bli... Vad har detta året egentligen att erbjuda, det återstår att se. :)

Nä nu har jag tråkigt och ska sova lite.

Ännu inget nytt om jobben, jo Village har tydligen kollat upp mig... det låter ju lovande. Jobb är det jag behöver just nu, eller rättare sagt en inkomst.




/Erica

Sitter här på mitt rum och skriver en lista över saker som ska göras innan jag flyttar. Nu är det ju faktiskt bara två hela dagar kvar. Känns lite skumt altså. Jag funderar över massa saker. Ska jag skriva mig i märsta, vilka kläder ska jag ta med mig, när kommer jag "hem" nästa gång, är det något jag måste ha med mig som jag har glömt, har jag träffat alla jag vill innan jag åker? hm... det är mycket att tänka på och jag glömmer säkert bort allt.
Kom på att jag borde packa idag för imorgon blir det sista ungzone för mig i kyrkan. Och både imorn och på lördag blir det jobba. På lördag kväll blir det dessutom kalas för Suarez som fyller 20 på söndag. När ska man säga hejdå till alla?... det blir nog på lördag tror jag.
Idag träffade jag Lotta (och samuel en stund)... vi hängde som i brukar och jag insåg att jag kommer sakna henne. :)
Ska verkligen försöka få tid att träffa dom nästa gång jag kommer hem så jag får se den växande magen där.

Usch nu blev det så där jobbigt, listan blev lång och jag vet inte vart jag ska börja.


För övrigt inget nytt om jobben...




/Erica

Jo jag pratade för några inlägg sen om att jag vänt dygnet, som jag gör varje sommar. Fast denna gången var de lite mer extremt. Jag gick och la mig mellan fyra och sju någån gång dom senaste gångerna.
Men för några dagar sedan insåg jag att i lördags skulle jag upp tidigt. Så jag började några dagar tidigare sova lite för att kunna gå och lägga sig tidigt.
Det har gått väldigt bra, men till min stora förvånging lite vääl bra. Du vet jag sitter här, klockan är 21.58 och jag är trött som om den vore typ 03.58. Scary, thats not like me...



Nu ska jag försöka att inte sova, och redigera lite bilder från bröllopet i lördags.
So long.

/Erica

Det blev en tripp till Sthlm. Jag har nog aldrig tagit en sån snabbvisit i sthlm som jag gjorde denna gången. Igår kväll tog jag flyget till arlanda. Åkte hem (ja jag kallar det faktiskt för mitt hem, jag har två hem det kan man ha) kollade tågtiderna och somnade. Vaknade hyffsat tidigt, tog bussen till stationen och pendeltåget vidare til sthlm. Det får mig osökt in på en markoolio låt, den där "åååååå åka pendeltåg, jag är en loser baby men jag har inget körkort" . Fast det stämmer ju inte riktigt för jag har ju körkort, och jag åker pendeltåg för att det är billigare, och palla köra i stockholm lixom. ;)
I alla fall, det var arbetsintervju på gång. Kändes väldans bra, men hon verkade inte vilja säga något förens hon bestämt sig. Hon visste tydligen inte hur många hon behövde. Men hade vatt sjukt kul å jobba där.
Jag passade på att gå in på Village och lägga ett gott ord med. Dom hade tydligen redan räknat med mig där, så extrajobb på Village blire allt.

Flygtrippen gick bra, det var sjuukt fint väder. Flög över molnen, det var sånna där fluffiga vita moln. Men inte nog med det, det var en underbar solnedgång också. Tänk att få sitta en vanlig måndagskväll på ett flygplan flera tusen meter uppe i lyften och kolla på solndegången. :D

Jag ska alltid flyga när jag ska hem till Varberg! hehe...


//Erica

Jag har kommit på ett nytt djur, eller kanske med andra ord skapat ett nytt djur. Eller, det var inte meningen! Det bara råkade bli så, och jag är hemskt ledsen. Men jag kan inte göra något åt det.
Jo det var så att för en stund sen var jag på väg hem från en vän. Lite småtrött och inte så uppmärksam på vad som händer på vägen. När jag är trå gator från mitt hem kryper det plötrligt fram en igelkotte på vägen. Den är mitt på vägen och jag, precis innan jag kör över den väjer och pustar ut. För vem vill köra över en igelkotte. Jag menar ingen ska ju behöva dö så.
I alla fall, jag kör vidare. Men kommer på att jag måste kolla om igelkotten överlevde. M, jo den överlevde. Jag kollar i backspegeln och ser att den rör på sig. Men den verkar inte röra på sig som den borde.
Jag backar bilden för att komma närmare, öppnar dörren och kollar bak. Jo mycket riktigt den lever, men den går ingen stans. Och den typ hoppar upp och ner med huvet, den ser ungefär ut som en blandning av en säl och en groda, fast det är en igelkotte då. Jag tycker synd om den och bestämmer mig för att åka hem för att lämna bilen och sedan gå tillbaka för att kolla om den är okej.
Så fick det bli, bara några minuter senare närmar jag mit igelkotten igen, fast den här gången till fots. Jag tänker att den kanske sprungit in i skogen och gömt sig nu. Men det hade den inte, den ligger kvar på samma ställe. Jag är nu så nära att jag kan se den tydligt. Den hoppar fortfarande så där skumt, och jag börjar fundera på om jag någonsin tidigare har sett en hoppande igelkotte? Och kommer fram till att igelkottar, dom ska inte hoppar. Igelkottar har väll bara små ben för att ta sig frammåt och kanske bakot med?
Jag får helt enkelt gå närmare för att se vad den egentligen håller på med. Mår den bra borde den kyra ihop sig när jag kommer, för så gör igelkottar.
När jag är bara några meter ifrån ser jag det, jag ser orsaken till varför igelkotten börjat hoppa. Jag skriker inombords (det är ju mitt i natten, vill inte riskera att väcka grannarna) och springer hem. Det var det värsta jag sett idag, även fast det bara varit idag i typ två timmar snart.
Vill du verkligen veta hur igelkotten såg ut? Usch, jag skäms och hoppas innerligen att det var någon annan som lyckades träffa igelkotten med bilen.
Bakbenen på den stackars igelkotten var mosade, ja i alla fall tillplattade och låg bakåt istället för frammåt. Dom benen som egentligen ska hålla upp bakkroppen på igelkotten. Dom gör nu att bakdelen släpar i marken och benen hasar efter bakom. Det kan man kalla att slänga benen på ryggen, fast bokstavligt talat.
Usch jag kunde inte med att se det, så jag gick hem. Hoppas innerligt att han inte behöver ligga där och pinas, det var inte meningen! Förlåt!




/Erica

Så är det, imorgon ska jag fota två bröllop. Dom enda bröllopen på hela sommaren och dom råkar just infalla samma dag. hehe... men roligt är det i alla fall. Det ena är i apelvikshöjd, ska se om vi inte kan få lite bilder vid apelviken. Dom ville bara ta utanför kyrkan, men jag tycker nog att är man så nära havet borde man få med det också.
I alla fall bröllop nr2 blir kallbadhuset/festningen.
Å vad roligt det ska bli! Jag sitter och funderar ut lite olika bilder man kan ta.
För övrigt så är det första gången jag fotar brudpar som jag inte känner, så wish me good luck!
Jag lägger upp bilder imorn på dem två lyckliga paren!




/Erica

Jag pratade ju om JC igår... Hon ringde upp mig idag och vi bestämde ett nytt möte. Vi bestämde möte på måndag. Så på söndag kväll flyger jag upp till sthlm och på måndag kväll flyger jag sedan hem. Det blir en väldigt snabbvisit skulle man kunna säga. Jobbar några dagar och åker sedan en vecka senare upp igen, fast den gången för att stanna.
Spännande spännande, vad har man egentligen på sig på en arbetsintervju på JC? hm... Måste fundera på den lite.
Tänk om jag får jobb, vilken lycka, vilken lättnad! Jag är i ganska stort behov av ett jobb skulle man ju kunna säga.





So long
/Erica

Dom flesta dagarna på veckan, ja alla skulle jag mer vilja säga. Så dimper det ner massa tidningar, reklamblad och brev. Det är räkningar och annat sånt tråkigt, alltid frankerat till mor och far. Jag brukar trotts detta gå och hämta posten när det kommer. Det kan allt vara lite kul att kolla rekambladen och läsa lite i HN eller varbergsposten.
Idag, som vanligt kom det post. Eftersom jag är hemma och inte har så mycket speciellt för mig så gick jag ut och hämtade posten i hopp om att hitta något roligt. Ibland kan det ju faktiskt hända att man får någon liten lapp om att man ska hämta ett packet på posten nere i byn.
Jag väntar ingen sådan lapp, jag har inget beställt. Jag väntar inte heller på någo brev. Men i alla fall gick jag ut för att hämta posten för en liten stund sen. Det kanske mes var för att ha en anledning att gå utanför dörren.
Idag låg det mycket post i postlådan. Och till min stora förvåning det var hela tre, juste tre brev till mig!
Första brevet var från sos missionsbibelskola, antagningen till skolan härligt. Om två veckor börjar min nya skola.
Det andra brevet var ett roligt brev, det var från tema skolfoto. Och det kan bara innebära en sak, studentbilderna. wiho vad skoj, har nu roat mig en stund med att kolla studentbilderna. Alla var så uppklädda, fina och framför allt glada!
Men så kommer vi till det tredje brevet, det fruktade brevet från skatteverket. Det behövde jag inte öppna för att veta vad det innehöll. Aj ajaj... det blev nästan 4000 att klämma fram och betala tillbaka på skatten. Nu tror du säkert att jag har struntat i att betala skatt över huvud taget. Men nej du har fel. Det är så att jag har sålt en hel del av mina fonder, vilket innebär att man måste betala skatt på det... Det var visserlgen ett år sen jag tog ut dom pengarna, men det är ju nu skattebrevet kommer. Aja, det löser sig alltid...

För övrigt, för informationsskull så ringde en tjej från JC i stockholm igår och ville jag skulle komma på anställningsintervju. Jag sa att jag kan inte komma förens nästa vecka. Då sa hon att det inte var säkert att hon hade någon tjänst kva. Ajdå, jag lägger på och kommer på att jag gärna vill ha det jobbet. Försöker ringa upp henne idag för att säga att jag kan komma upp imorn. Men icke, hon jobbade inte idag så jag fick inte tag på henne. hm... vi får se vart det här slutar!


/Erica

jag gick upp klockan halv två när Johanna messade och sa att hon var hemma. Jag slängde i mig lite mat och körde sedan iväg med den lilla räserbilen till Johanna. Efter så där ungefär 2 min öppnar sig himmlen och regnet verkligen ÖSER ner. Ajdå tänker jag som är på väg till Johanna för att ta lite fina studentbilder på henne, så hon kan knepa ihop ett litet gulligt tackkort och skicka iväg.
Jag hamnar bakom en bil som inte vågar köra fortare än 50 på 90 vägen (suck)... men han släpper snart förbi mig så jag kan reisa vidare.
Väl framme öppnar sig himmelen och solen kikar fram, underbart! Men det varar dock endast i se sådär några minuter. Sen får vi springa in och vänta på att skuren ska gå över. Efter tredje skuren börjar det även åska, då har vi ingen lust att vara ute mer.

Men några fina bilder blev det allt, jag hoppas hon kan göra något med dom. :)



Jag kan ju tillägga att Johanna flyttar till Norge på fredag, och jag kommer sakna att gå i samma klass som henne! :)

/Erica

Everybody goes surfing, surfing USA apelviken
ja så är det, idag var det apelviken som gällde och brädan med seglet på. Efter en liten fotostund mellan skurarna hemma hos Johanna som följdes av en mysig fika. Träffade på Irmelin på stan, myspratade en stund. Sen drog jag vidare till apelviken.
Blev lite överriggad, seglet jag ville ha var redan taget när jag kom dit och råkade få ut en mindre bräda än vad jag brukar köra med. Så det var en liten utmaning måste jag säga. Det tog mig en timme att komma på tekniken med brädan. Då fick jag ett nytt problem, fick sån fart att jag flög all världens väg. Trots att jag låg i vattnet och försökte vatten/strandstarta typ 80% av tiden så var det sjukt roligt. När man väl kommer upp, hakar i hängselen och får fart... då får man värsta kicken.
När klockan sedan närmade sig halv 9 (viste inte va klockan var, men solen gick ner) fick jag tvinga mig upp ur vattnen. Det var ungefär som när jag var liten, när vi var på stranden och jag badade hela tiden, ville helt enkelt inte gå upp.
Men nu insåg jag att mina armar började bli trötta och jag ville inte surfa i mörkret, så jag tog mig innåt.
Roligt var det, härligt med utmaningar... det är väll ändå dom som får enat bli bättre?





/Erica

Vi har nu kommit till den delen av dagen då jag har kollat på film. Jag lyckas alltid, varje sommar hamna i en sån här film-tittar-varje-dag-period. Resten av året kollar jag på max fem filmer. Men just under sommaren blir det betydligt mer. Jag tänkte dra till med den siffra, men jag har kollar på så mycket filmer att jag inte ens kan räkna hur många.
I alla fall, idag blev det It could never be your women. Filmen ligger på 14 plats på topplistan på videomix förlåt mig hemmakvälls hemsida.
Jag hade inge höga förväntningar på filme, eller rättare sagt jag hade inga förväntningar alls.  Men det var en rolig film, kanske ingen jag skulle se flera gånger. Men den var bra... låt mig säga medel. Så om vi ska ge filmen ett betyg. Så får den 3 av 5... eller kanske 3,5. Har inte riktigt bestämt mig än.


         


So long

/Erica

I natt hade vi en sån där mysig filmkväll... ungefär som alla andra filmkvällar. Men den här var lite speciell. Det var sista filmkvällen med Emelie. Vi träffades klockan tolv, pratade en stund sen satte vi på en film. Filmen var inte den viktiga delen under kvällen, det var just det att vi kollade på film alla tillsammans. Kl 3.30 kom Emelies föräldrar och hämtade henne. VI följde henne ut till parkeringen och kramades massor. Jag höll ett tal där jag passade på att gratta Emelie på födelsedagen, önska henne en godjul och et gott nytt år m.m.
Just nu sitter hon på ett flyg någonstans över atlanten (antar jag). Ikväll klockan nio svensk tid är hon framme i New York. Jag  hoppas det går bra för henne. Hon mellanlandade i tyskland, hon har säkert redan varit där och sitter på ett nytt flyg nu. Det on troligtvis inte vet så är det, om det är den flygplatsen jag tror hon mellanlandrar på... så är det europas största flygplats. Hoppas hoppas det går bra!

Förhoppningsvis träffar jag Emelie nästa gång när jag åker bort till henne och hälsar på, vi ska tågluffa eller något annat skoj, pluss att vi ska besöka ett nöjesfält. :)
Sen åker vi tillsammans tillbaka till Serige, jag hoppas verkligen det blir som planerat.




/Erica

Det var längesen det sändes på tv, tack för youtube!
Vilka minnen, vilka skratt... Ja jag tror faktiskt att galenskaparna har förlängt mitt liv.
Ett gott skratt förlänger livet!






/Oscarsson